Kevin, kusinen som har verkligen kämpat i 1 år nu pga sjukdom och imorgon kommer han att frias med hans födelsedag plus att hans sjukdom är över. Jag är väldigt glad för hans skull, verkligen och nu är det jag kvar som befinner i ett annat situations.. jag lovar mig själv att jag inte ska börjar gråta eller tänka tillbaka: varför gjorde jag det? Mormor lät jätteglad när hon ringde till mig för 1 vecka sedan och frågade om jag och pappa kunde åka för att fira för Kevin men jag sa att jag inte kunde för det kommer blir jobbigt för mig. Bättre stanna hemma.. jag vill inte träffar en massa folk heller för jag kan varken sitta eller har kul.. mitt förra liv är slut (kan man nog säga typ) och jag saknar det faktiskt.

STORT grattis till dig kussan och jag hoppas att du kommer verkligen har kul imorgon ;)

Från och med nu kommer jag att skriva korta inlägg pga jag orkar inte längre mer..